English

The personal identity number (Swedish: personnummer) is the Swedish national identification number. When it was introduced in 1947 it was probably the first of its kind covering the total resident population of a country. Numbers are issued by the Swedish Tax Agency (Swedish: Skatteverket) as part of the population register (Swedish: Folkbokföring).

The number is used by authorities, by health care, schools and universities (both public-run and private), by banks and insurance companies. Other companies are not supposed to use this number, but very often ask for it in return for a service paid after its usage, like a telephone subscription, to be able to check the person's reliability.

The link between a person and the identity number is established through Swedish identity documents, like ID cards, and secondarily through the widespread use of the number in various contacts with authorities, businesses etc. They are necessary for personal service at banks, authorities, health care and other services which use the personal identity number, and most people are familiar with their full number and those of e.g. their children without hesitation, but access to the full index records of persons and names against their identity numbers of an entire city or the whole country is not open to anyone and everyone, to guard against abuse and identity theft.

The personal identity number consists of 10 digits and a hyphen. The first six correspond to the person's birthday, in YYMMDD form. They are followed by a hyphen. People over the age of 100 replace the hyphen with a plus sign. The seventh through ninth are a serial number. An odd ninth number is assigned to males and an even ninth number is assigned to females. Some county authorities, such as Stockholm, and some banks, have started using 12 digit numbers to allow YYYYMMDD. This format is also used on official Swedish ID-cards and on the Swedish European Health Insurance Cards.

Up to 1990, the seventh and eighth digits were correlated with the county where the bearer of the number was born or (if born before 1947) where he/she had been living, according to tax records, on January 1, 1947.

The tenth digit is a checksum which was introduced in 1967 when the system was computerized. Originally, when the personal identity number was introduced, it had nine digits and the seventh and eighth denoted the county (Swedish: län) in which the subject was born or had been living in 1947 - see above. The seventh digit was 9 for foreign born. This system was replaced with the current system in 1990. Everyone however keeps their number and it is not hard to find out someone's number if you know the birth date, the birth county and the checksum algorithm. Even easier is to call the tax authority and ask, since the personal identity number is public information.

With citizens and other persons born in Sweden, the identity number is issued soon after the birth of a child has been reported by (normally) the parents and medical professionals. In exceptional cases, the number may be changed later in life, typically because the date of birth or the registration of gender of the child were in error. If a person undergoes full gender reassignment surgery later in life, the serial number is changed to make the 'gender digit' (no. 9) conform with their new physical sex. Changes in the records of who were someone's biological parents do not affect the number, which has nothing to do with family circumstances.

People who have no Swedish personal identity number can receive a co-ordination number (Swedish: samordningsnummer) instead. It is issued by the Tax Agency at the request of a public agency. It is used for contact between a person and an agency which would otherwise require the use of a personal identity number, for example for people staying less than a year in the country or for Swedish citizens who have never been residents of Sweden. It is structured along the same lines, but with the day in the date of birth advanced by 60 (giving a number between 61 and 91).

Also, all organisations and companies have organisation numbers (Swedish: organisationsnummer). They look like personal identity numbers but have a "month" number of 20 or higher. They are used for tax purposes etc and have to be printed on receipts.

To calculate the checksum, multiply the individual digits in the identity number and 212121-212. The resulting products (a two digit product, such as 16, would be converted to 1 + 6) are added together. The checksum is the last digit of 10 minus the last digit in this sum (note that if the last digit of the sum is zero, the checksum is 0).

Source: http://en.wikipedia.org/wiki/Personal_identity_number_(Sweden)



Svenska

Personnummer är ett nummer som tilldelas personer, för att identifiera dem hos myndigheter etc. Personnummer regleras av 18 § folkbokföringslagen. Det är även känt som folkbokföringsnummer eftersom ett nummer tilldelas alla som är folkbokförda i Sverige.

Sedan den 1 januari 2000 fastställs personnummer enbart för personer som folkbokförs. Innan dess kunde personer tilldelas personnummer utan att vara folkbokförda, så kallat tilldelat personnummer eller TP-nummer. Personer som saknar svenskt personnummer kan sedan 1 januari 2000 istället få ett samordningsnummer för kontakt med svenska myndigheter. De ser ut som personnummer men datumfältet är personens födelsedatum + 60 vilket ger ett tal mellan 61 och 91 istället för mellan 01 och 31.

Inom svensk vård finns något som kallas reservnummer, ett tillfälligt person-id som används för att koppla samman patient och dennes vårddokumentation när personnummer eller samordningsnummer saknas eller är okänt. De grupper av patienter som behöver någon form av reservnummer är främst nyfödda, utländska medborgare (arbetande eller turister), asylsökande, medvetslösa eller förvirrade patienter, patienter som enligt förordningen (1986:198) om provtagning för infektion av HIV har rätt till anonym provtagning och patienter där ansvarig läkare av någon anledning gör bedömningen att remisser m.fl. dokument bara ska kunna identifieras till viss patient av remitterande instans.

Företag och andra organisationer i Sverige får ett organisationsnummer som används mot skatteverket ungefär som personnumret. Personer som driver enskild firma använder sitt personnummer för firman.

Lagen kräver också att banker använder personnummer, bland annat för att de måste rapportera till skattemyndigheten. Personer utan svenskt personnummer kan inte öppna konto i Sverige. Man måste också ha en svensk legitimationshandling, med svenskt personnummer inskrivet. Det är numera svårt eller omöjligt för en utländsk inflyttad att få en svensk legitimationshandling, om man inte har det innan, eftersom det är svårt att verifiera identiteten pålitligt, att matcha personnummer mot fysisk person.

Uppbyggnad

Personnumret är uppbyggt av 10 siffror och ett skiljetecken, antingen bindestreck (-) eller plustecken (+) (Ofta används minustecken (−) istället för bindestreck). De sex första siffrorna beskriver personens födelsedatum. De påföljande tre är ett löpnummer, där tredje siffran beskriver personens kön – jämn siffra för kvinnor och udda för män.

Ursprungligen, när personnummer infördes 1947 hade numret 9 siffror, och siffrorna 7–8 angav i vilket län personen var född. För personer födda före 1947 anger siffrorna 7–8 i stället det län personen var skriven den 1 januari 1947. Detta ändrades 1990 till det nuvarande systemet, som sagt ett löpnummer, jämn siffra för kvinnor och udda för män.

Skiljetecknet byts från bindestreck (‐) till plustecken (+) det året personen fyller 100 och på så sätt kan man skilja på en 1-åring och en 101-åring. I skattemyndigheternas ADB-system utelämnas dock skiljetecknet och personnumret får istället tolv siffror, två inledande siffror anger århundrade. Dessa två inledande siffror ingår dock inte egentligen i personnumret och skall inte presenteras när personnumret visas eller används.

Fjärde siffran är en kontrollsiffra som infördes 1967 i samband med att personnumren datoriserades. För att beräkna kontrollsiffran multiplicerar man de 9 första siffrorna med omväxlande 2 och 1. De respektive siffersummorna (16 har siffersumman 1+6=7) adderas. Om man adderar kontrollsiffran till denna summa ska man få ett tal jämnt delbart med 10.

Denna algoritm utvecklades ursprungligen av Hans Peter Luhn och går därför oftast under benämningen Luhn-algoritmen eller, eftersom han arbetade på och utvecklade den för IBM, även IBM MOD-10. Vitsen är att man alltid ska upptäcka dels om en siffra är fel och även om två närliggande siffror bytt plats. Den användes förutom på svenska personnummer även på kreditkorts-, postgiro- ,bankgiro- och bankkontonummer. Se Luhn-algoritmen för program som kan kontrollera kontrollsiffran i ett personnummer.

Följande nummerserier användes före 1990 för de olika länen

  • 00–13 Stockholms län
  • 14–15 Uppsala län
  • 16–18 Södermanlands län
  • 19–23 Östergötlands län
  • 24–26 Jönköpings län
  • 27–28 Kronobergs län
  • 29–31 Kalmar län
  • 32 Gotlands län
  • 33–34 Blekinge län
  • 35–38 Kristianstads län
  • 39–45 Malmöhus län
  • 46–47 Hallands län
  • 48–54 Göteborgs och Bohus län
  • 55–58 Älvsborgs län
  • 59–61 Skaraborgs län
  • 62–64 Värmlands län
  • 65 Födda utomlands
  • 66–68 Örebro län
  • 69–70 Västmanlands län
  • 71–73 Kopparbergs län
  • 75–77 Gävleborgs län
  • 78–81 Västernorrlands län
  • 82–84 Jämtlands län
  • 85–88 Västerbottens län
  • 89–92 Norrbottens län
  • 93–99 Födda utomlands eller utländska medborgare födda i Sverige

Numret 74 användes normalt inte förutom i undantagsfall där de vanliga numren inte räckte till.

Detta system används inte längre, och gäller endast för personer födda i, eller invandrade till, Sverige före 1990.

Ett mindre antal personer tilldelades löpnummer som inte följde denna lista, kanske för att det föddes fler än vad som fick plats inom systemet av det ena könet i ett visst län vissa dagar. I vissa fall kände sig personer felaktigt utpekade som utrikes födda eftersom de fått löpnummer i serien 93–99. Kritiken mot det var en av anledningarna till att man helt frångick detta system. Det är också lätt att räkna ut någons personnummer om man vet födelsedatum (före 1990), födelselän, kön och kontrollsummeformeln, och gissar lite på en kreditupplysningssajt. Kungen har till exempel 001 som 7:e-9:e siffra. Personnumren är offentliga och en persons personnummer lämnas ut vid förfrågan hos skatteverket.

I februari 2007 meddelade Skatteverket att det fanns problem med att personnumren riskerar ta slut för datumen 1 januari och 1 juli under åren i slutet av 1950-talet och början 1960-talet. De datumen har använts för personer utan dokument. I och med EU flyttar fler och fler till Sverige för att jobba en kortare eller längre tid. Många danskar bor i Skåne och pendlar till Danmark. En lösning kan bli att ändra lagen så att vissa invandrare tillåts få ett nummer med fel födelsedag i. Många studenter från t.ex. de nya EU-länderna tar kurser på svenska högskolor och universitet och måste ha svenskt personnummer för det.

I sällsynta fall återanvänds personnummer. Fram till januari 2008 hade strax över 15000 personnummer återanvänts i Sverige. Statistiska centralbyrån har en lista över återanvända personnummer. Ett skäl för att återanvända personnummer är att det råder brist på personnummer som motsvarar vissa födelse-dagar, framförallt 1 januari och 1 juli visa år under 1950-talet och 1960-talet. Många människor som invandrade till Sverige födda på 1950- och 1960-talet erhöll ett personnummer som motsvarade 1 januari om de var födda första halvan av året (men inte visste sin exakta födelsedag) och 1 juli om de var födda andra halvan av året. Andelen svenskfödda som har 1 januari som sin födelsedag är 0.2% att jämföra med t.ex. 5.7% av svenskar födda i Syrien och 4.7% av svenskar födda i Somalia.

Fram till januari 2008 hade strax över 75000 människor bytt personnummer. De två vanligaste skälen för personnummerbyte är att man fått felaktig födelsedag eller kön registrerat i samband med födelsen, eller att man som invandrare fått felaktig födelsedag registrerad. Däremot är könsbyte och "skyddad identitet" skäl för personnummerbyte.

Kuriosa

När personnumren infördes 1947 fick hela svenska befolkningen personnummer. Den tidigast födda person som haft personnummer är Beata Brolin f. Johansdotter som föddes 11 mars 1842 och dog 9 januari 1948. Hon hade personnummer: (18)420311+594. Plustecknet anger att hon passerat 100 års ålder. Kontrollsiffran hade ännu inte börjat användas då.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Personnummer_i_Sverige